Archive for september, 2011

Lägesrapport

110926 av pushingdaisies

Jag fick ett brev från hälsingepappan:

Har noterat att bloggandet har tagit ny riktning, trädgården ligger för fäfot/träda medan PSL blomstrar! Ska det va så?

Nä det ska det ju inte! Här kommer en lägesrapport.

  1. Vår kronärtskocka har – nu – bestämt sig för att börja göra en blomma. Doh! Ska försöka övervintra den med massa fluffigt täckmaterial.
  2. Man ska borsta fruktträden på våren, för att störa smådjur som ställer till problem med frukten. Vi brukar använda en rotfruktsborste.
  3. Om man vill samodla som indianerna ska man kombinera rosenbönor och typ vilken cucurbita som helst – squash, pumpa etc. Bönorna fixerar kväve i jorden till hungriga pumpor, och pumpornas stora blad skyddar jorden från uttorkning.
  4. Djungelgurkan – som jag lärt mig heter musmelon (åååh!) på engelska – är helt omvärderad. Den är inte alls snål! Jag hittade precis flera nya rankor, där tigerrandiga, tumnagel-stora gurkor hängde som hemliga julrgranskulor på rad. Och den blommar fortfarande! Vilken generös, rolig, oväntad liten grönsak.
  5. Precis som jag fick tips om i kommentarerna är smoothie på plommon en vinnare. Jag mixar frysta plommon, banan, yoghurt, kanel och honung.

La Prune est Bon!

110912 av pushingdaisies

Satan i gatan, nu är det plommon som gäller!
Vi plockar korg efter korg, och det tar liksom aldrig slut. Efter tre år av väldigt ihärdigt plockande (både från träd och på marken) har nästan alla maskar försvunnit, och monilian är helt och hållet under kontroll. Åh så hoppfullt att ens pill faktiskt får effekt!
Att sitta i köket och lyssna på Jeff Bridges nya (ja faktiskt, Jeff Bridges nya. Jag lyssnar på feel good-country och jag skäms inte!) medan man delar plommon efter plommon med en liten vass kniv, vrider isär halvorna och pillar loss kärnan gör att allt känns så oerhört södra USA. Eller kanske ännu mer Camilla Plum-flummigt Danmark. Jag fryser plommonen på en plåt, och när de är hårda lägger jag dom i påsar. Men vad gör man då med 20 kilo plommon? Till exempel:

  1. Plommonmarmelad med kanel.
  2. Plommonsaft (jättegott faktiskt, fast ovant).
  3. Plommonkräm.
  4. När man har besök: plommonpaj.
  5. Plommonparfait (det här tipset är ett av de bästa tycker jag, och jag fick det oväntat nog av en ung stylist på en mexikansk snabbmatrestaurang)
  6. Plommonsås (funkar bäst om man äter kött).

 
En kväll, när vi var på väg hem med ännu en korg, tog vi ett glas vin på en fransk bistro. På väg därifrån blev jag stoppad av en fransman som blev helt till sig i trasorna av korgen och berättade att han bor på en 300 år gammal gård och jobbar med att skörda och sälja ungefär 3 ton plommon om året. Han fick smaka ett plommon och var väldigt snäll och gav komplimanger. Sen frågade han vad det var för plommon och jag sa “Victoria” och då sa han väldigt läraraktigt, “Nej nej, det här är inte viktoria. Viktoria är mycket större.” Och då sa jag, “I Sverige är det här viktoria” och då tittade han på mig med stora, bruna ledsna ögon och klappade mig medlidsamt på axeln.

Doh!

110905 av pushingdaisies

Nämen, det var ju så här pepparroten INTE skulle se ut…

Jag fick ungefär en rot som var tjock nog att liksom kalla för rot, inte bara rufs, och den är nu nerhackad i en flaska fin rysk vodka. Första snapsen togs till kräftskiva, och smaken var… jordig, med ton av rova. Har även fått tipset att den perfekta tiden att låta pepparrot ligga i vodka är två veckor.

Och det ska gå att äta unga pepparrotsblad också – vilket passar bra eftersom det var helt omöjligt att skörda alla rötter, och att jag alltså etablerat ogräset pepparrot på vår lott nu. Ska smaka som pepprig kål tydligen.