Bloggat om perenna grönsaker

Plantbytardag 2016: uppdatering

160521 av pushingdaisies


Nu finns ett Facebook-event för alla som vill byta plantor (eller dricka öl i bersån och kolla på när andra byter plantor).
HÄR: https://www.facebook.com/events/710324432403932/
Jag tror att man kan, typ, bjuda in vänner där om man vill!?

29 maj
kl. 13-15
Vi ses på Spritmuseum med vårt sådda överskott, dricker det man föredrar, pratar odling och byter till oss nya spännande grejer.

Jag kommer bland annat att ha med mig sötnosarna här nedan: jordärtskockan ‘Bianca’, en superstar framför allt för att hon är den enda som hinner blomma i Sverige. Blir till mer än manshöga, smala, buskiga solrosor, perfekt som insyns- och vindskydd. Jag har aldrig sett ‘Bianca’ i butik heller – det är byte som gäller om man vill ha tag på henne! Även en perenn grönsak vilket är = den coolaste sortens grönsak.

Sökes: framför allt squash och pumpa.

OBS cool växt upphittad: Död Mans Finger

140806 av pushingdaisies

Den kallas också Narrbuske, blir 2-3 meter hög och är härdig zon 1-3. Sår du frö måste de stratifieras eller sås på hösten och den trivs i skugga.
Det är de avlånga, blåmärkesfärgade frukterna som gjort att folk börjat kalla den för Död Mans Finger. De ska smaka milt av honungsmelon. Mmmmm….
PS. HÄR är en lista på Död mans finger och 99 andra mysko frukter och grönsaker som folk på Kew Gardens tycker du ska testa.

Död mans finger samt levande kvinnas händer

Att göra

130402 av pushingdaisies

Till alla er som frågat mig vad det är dags att börja så, som jag sagt åt att sitta i båten, här är några grejer det faktiskt är dags att börja med:
Kardon, kronärtskocka, mangold, grönkål (vanlig grön samt svart), basilika (grekisk, helig och vanlig (tack för påsarna pappa!)), strandkål (jag kommer köldbehandla den), chili (bulgarian carrot med knallgula frukter, serrano-peppar från en mexikansk restaurang och penispeppar, som var en present från en vän) samt mupparna epazote och isört (som förnedrade mig stenhårt förra året genom att inte ge NÅNTING).
Jag lägger alla i blöt eftersom jag inte orkar läsa på vem som gillar vad.
Och så funderar jag på att köpa den här månodlings-matrixen, eftersom böckerna är rätt svåra att förstå sig på. Tänker att ett dataprogram som säger åt mig vad jag ska göra är mer Månodling för Dummies.

Det här med sorter…

130313 av pushingdaisies

När jag började odla tyckte jag att allt tjat om sorter var snobberi. Typ som att namedroppa band för att visa hur bra koll man har.
Sen blev jag besatt av potatissorter (Rocket!) och sveptes med i den totala hajpen av sallaten Little Gem, men jag trodde ändå aldrig att det var nån större skillnad på ANDRA sorter. Ett blad är ett blad är ett blad liksom.
Och nu har jag tänkt om. Helt. Vi har nämligen börjat göra smaktester på lotten.

Först: den gamla, grova sortens gräslök som fanns på lotten när vi kom dit vs. den nya späda som jag hamstershoppat utan att riktigt tänka på att vi redan hade en stor tuva gräslök. Enorm skillnad. Oförnekbar.
Sen smaktestade vi den gamla grova rabarbern som fanns på lotten vs. den nya späda (“Rosenhagen”) som jag hamstershoppat utan att tänka på att vi redan hade enormt mycket rabarber. Samma resultat.

Den gamla, anonyma gräslöken smakade så som man tänker sig att gräslök smakar. Ända tills vi smakade den nya. Som liksom smakade GRÄSLÖK. Mycket lökigare och mycket mildare på samma gång. Fylligare är ju ett ord som är ganska löst, men den smakade bara MER helt enkelt. Den gamla gräslökstuvan har nu hackats upp i små bitar och förvandlats till en snygg häck längs med ett grönsaksland.

Rabarber är ju giftigt – fylld av oxalsyra som kan vara riktigt stark för till exempel små djur och barn. Så när jag köpte ny sort var det med extra låg oxalsyra. Vi ugnsbakade en späd stjälk av den gamla, anonyma sorten och en späd stjälk av den nya sorten (gör så här: skala lite lätt om det behövs, sockra, kasta i en form och så in i ugnen i typ 10-20 minuter, ät med till exempel glass eller vaniljsås).
Den gamla sorten var fine – rabarber smakar ju alltid svensk sommar. Men man blev samtidigt så där sträv om tänderna som man blir av rabarber, och även om jag älskar själva smaken så är det ju alltid enormt mycket beska. Och sen, REVELATION!, den ny. Ingen beska nästan ALLS: den var söt och mild och utan tandbeläggning. Fantastiskt god. Helt okomplicerad att äta.

Jag minns tyvärr inte riktigt vilka sorters gräslök och rabarber jag köpte (det här var ju under tiden när jag tyckte sortsnack var snobberi). Men jag tänker att det kanske inte spelar så stor roll. Jag valde dem inte noggrant och for all i know så skulle de kunna vara de sämsta på marknaden. Men de hade namn. Och det är det som är poängen tror jag, att det spelar roll, att det är skillnad på vad man väljer. Det var väl egentligen bara det jag ville säga. Välj sort noga!

Som ett resultat har jag nu börjat snobbvälja och skriva upp mina väl valda sorter, som till exempel allåkerbäret Rubus Stellarcticus Linda (som i dagsläget fortfarande behöver en man för att ge bär), det låga hybridblåbäret Vaccinium Angustifolium Northblue (som under två års tid givit sammanlagt tre bär i skörd (vilket alltså innebär hundra 100% fler bär andra året jämfört med första)) och kiwin Actinidia Kolomikta Paula (som även hon behöver en snubbe för att börja frukta av sig).

Peppar, peppar

121025 av pushingdaisies

Det var ju ungefär en månad efter att jag planterade pepparrot på lotten som jag läste en lång text i tidningen Hemträdgården om en kvinna som – utan framgång – försökt göra sig av med pepparrot i typ tio år. Tydligen ett av de mer invasiva ogräsen vi har.

Förra året bestod vår skörd framför allt av, hur ska man säga, rufs. Nytt ogräs minus skörd = fail.

I år – like clockwork – dök bladen upp på exakt den plats där jag noga, noga försökt gräva bort alla rotbitar förra året. Och jag accepterade att vi nu helt officiellt etablerat ett nytt ogräs på koloniområdet.

MEN – and here’s the good news – de späda bladen var verkligen väldigt goda. Vi åt dom råa, strimlade, i sallader. Men jag är säker på att de går att blanchera och smörsteka också. Smakar kål och peppar.

Och så i förra helgen, bara för att göra nån form av försök att begränsa tillväxten, tog mannen på sig att gräva bort de nu ganska stora bladen. Och gissa vad som fanns därunder? PEPPARROT! Två gigantiska, alldeles korrekt formade rötter. Så sjukt lyxigt. Plötsligen älskar jag pepparrot igen.

Diskborsten är med för storleksreferens.

Nässelfest

111212 av pushingdaisies

Oh, läste precis (nånstans, ej säker på var, håller på att försöka komma ikapp i försummad trädgårdslitteratur) att det går att grodda nässelfrö! Coolt va? Det är ju för sent nu, men till hösten ska här samlas.

Doh!

110905 av pushingdaisies

Nämen, det var ju så här pepparroten INTE skulle se ut…

Jag fick ungefär en rot som var tjock nog att liksom kalla för rot, inte bara rufs, och den är nu nerhackad i en flaska fin rysk vodka. Första snapsen togs till kräftskiva, och smaken var… jordig, med ton av rova. Har även fått tipset att den perfekta tiden att låta pepparrot ligga i vodka är två veckor.

Och det ska gå att äta unga pepparrotsblad också – vilket passar bra eftersom det var helt omöjligt att skörda alla rötter, och att jag alltså etablerat ogräset pepparrot på vår lott nu. Ska smaka som pepprig kål tydligen.

 

Nettle Fret II

110429 av pushingdaisies

Nu är nässlorna uppe! Oh joy!

På tisdag är det nymåne (enligt min månodlingsbok), då är det dags att plocka alla nässlor som ska torkas. Skönt nog behöver man ju inte skörda grejer som ska torkas på morgonen heller. Win-Win för torkade nässlor alltså.

Kolla dessutom in det här mäktiga, javenne typ torkfatet eller nåt, som jag hittade hemma i Edsbyn i vintras.

TORKADE NÄSSLOR GER

Te – ska hjälpa mot hösnuva, om man dricker det dagligen

Hårskölj – för blankt hår

Smak i sopporr – det här är min egen, otestade uppfinning. I vintras tipsade en kompis om att smula torkad svamp i soppor som smaksättning, och det funkade asbra. Nässlor borde ju funka lika bra.

Tysklands Bästa Odlingssajt Utsedd

110421 av pushingdaisies

Hur underbart är det att vara odlare när man – av företaget man precis beställt ramslök av – får en länk till den här sidan:

www.familie-devriel.de

Upp, Upp och Iväg

110327 av pushingdaisies
Då har den börjat, säsongen. Försiktigt nu i början, med chili och kronärtskocka. Jag har lärt mig från tidigare år. Bara ett frö i varje modul, och inte mer än jag kan hantera. Och så inser jag, igen, hur mycket jag ÄLSKAR min odlingsdagbok, med plats för nya anteckningar varje år. För två år sen den här veckan tyckte jag till exempel att det var lagom att förgro persilja, bönor och ruccola. Ja, du hör ju…
Jag blev tvungen att nöja mig med töntiga green globe för kronärtskockan – ALLA tips om var jag kan få tag på Herrgård emottages medelst enorm tacksamhet och liten present.
Tanken var ju att det skulle bli stenhård mån-odling hela det här året, men sen upptäckte jag att man måste vara typ… smart för att fatta, så jag tar det lugnt nu i början. Det enda som jag är hyfsat säker på (säg, 90 % säker. Eller i alla fall minst 30) är att det är bra att så vid månuppgången. Efter att ha surfat på ett gäng jävligt flummiga sidor verkar det som om månen går upp omkring 8 på kvällen i stockholm i slutet på mars. Vilket verkar stödja min helt ovetenskapliga teori om att mina frön grott bättre när jag sått med ett glas vin i handen och Coven på stereon så där lagom sent på kvällen.
Här är recepten jag kommer odla utifrån.
  • CHILI
Kan sås redan i januari, eftersom den inte har något emot att stå i kruka fram tills sommaren kommer.
Så som vanligt och skola om, när plantan är några centimeter, i en 12-14 cm vid kruka.
Ställ eller plantera ut när dygnets lägsta temperatur är över 8 grader.
Ju rödare och mognare frukterna blir, desto starkare är de. Skörda och frys in, eller torka genom att hänga dom upp och ner, eller kluvna på en nätbotten. Små chillis kan med fördel pulas ner i flaska olja. YUM.
  • KRONÄRTSKOCKA
Så i januari/februari.
Skola om när plantan är en decimeter. Sätt, en och en, i 10-15 cm vida krukor och ställ svalt och ljust, 12-18 grader.
Plantera ut när risken för frost är över, i lucker näringsrik jord.
När holkfjällen börjar vika sig utåt är det dags att skörda. YUM upphöjt i två.